Vår älskade dotter föddes med kejsarsnitt i v 35+3 den 23 / 1 2010. Vi såg direkt att lilla Wilda var unik på många sätt. Den 28 / 1 fick hon Diagnosen Full Trisomi 13. Vår värld rasade samman och nu försöker vi få vardagen att fungera och njuter av varje sekund vi får tillbringa med Wilda. Hon finns hos oss endast på lånad tid ......Hon är vårt mirakel.
Idag tog en person sista krafterna ur mig. Idag vill jag inte leva .Idag är allt svart. Smärtan jag känner är obeskrivlig. Vem finns där för att hjälpa mig plocka upp mina spillror??? INGEN! Vill inte mer............
Hej! Sänder er dom varmaste kramar och hoppas att någonstans där inne fortfarande finns en låga som brinner. Kan inte sätta mig in i er situation, men jag känner med er..... Er dotter verkar vara en underbar liten flicka! Kan nog inte sätta mig in i den värld ni lever i. hoppas att ni får någon som kan lyssna på er och se er i det läge ni nu befinner er i! Ville bara skriva några ord, din blogg berör mig så otroligt. Sänder er massor av styrka och värme!
Känner också med er så mycket. Har följt din blogg ganska länge och din berättelse om lilla Wilda.
Hoppas verkligen att ni får stöd och hjälp i er situation. Både ni i familjen och era assistenter men främst ni själva. Trots allt är det ni som drabbas värst av sorg och smärta.
Att förlora sitt lilla barn måste var det värsta man kan råka ut för. Inget man kan förstå om man inte varit där själv. Men man kan känna empati och det gör jag.
Varma tankar till er som kämpar så ofantligt av kärlek till lilla Wilda och hennes liv. Ni är mer än beundransvärda.
5 kommentarer:
Ni måste få hjälp!
Det finns ingen människa som orkar hur mkt som helst. Ring och prata med någon, vem det nu är...
KRAMAR!
Fy så tråkigt , men förstår "inte" hur ni har det med allt
Om det nu skulle bli spillror efter dig så finns din familj där kan jag nästan lova.
Vet att det inte hjälper men ibland skriker jag rakt ut med kudden hårt över munnen
Kram till er från lite kyligt Småland
Hej! Sänder er dom varmaste kramar och hoppas att någonstans där inne fortfarande finns en låga som brinner. Kan inte sätta mig in i er situation, men jag känner med er..... Er dotter verkar vara en underbar liten flicka! Kan nog inte sätta mig in i den värld ni lever i. hoppas att ni får någon som kan lyssna på er och se er i det läge ni nu befinner er i! Ville bara skriva några ord, din blogg berör mig så otroligt. Sänder er massor av styrka och värme!
Känner också med er så mycket.
Har följt din blogg ganska länge och din berättelse om lilla Wilda.
Hoppas verkligen att ni får stöd och hjälp i er situation. Både ni i familjen och era assistenter men främst ni själva.
Trots allt är det ni som drabbas värst av sorg och smärta.
Att förlora sitt lilla barn måste var det värsta man kan råka ut för. Inget man kan förstå om man inte varit där själv. Men man kan känna empati och det gör jag.
Varma tankar till er som kämpar så ofantligt av kärlek till lilla Wilda och hennes liv.
Ni är mer än beundransvärda.
Mamma är här och ska vara där det vet du min älskade dotter.Du är inte ensam. Älskar dig. Mamma
Skicka en kommentar