Så sa han......
Och när hon nu blivit så stor som 13 månader så är risken betydligt mindre att hon går bort alltför tidigt. Fantastiskt att höra...lite tryggt.
Men för den sakens skull är det ingen garanti.Men det gjorde iallafall vår dag.
Han läste igenom journalen snabbt som vi hade med oss. Konstaterade att vår sessa sluppit många av de stora missbildningar som hör diagnosen till. Bara positivt ;)
Men när han frågade vad hon kunde så förvånades vi själva av hur lite vi faktiskt kunde säga att hon kunde. "Hon kan vrida lite på huvudet fram och tillbaka" "hon kan suga på händerna" " Hon kan öppna ena ögat lite"
Då blev jag lite ledsen...
Fick ärligt men vänligt höra att Det troligen inte blir några jättesteg i utvecklingen pga hennes dövblindhet och muskelslapphet......
Vi hade och har inte många förväntningar men en väldigt massa förhoppningar. Vi tar en dag i taget. Kommer att jobba för att Wilda ska ha möjligheten att utvecklas på bästa sätt. Sedan om det inte blir så vet vi alla iallafall att vi gett henne chansen och redskapen.
Fick även reda på att han absolut tyckte att hon skulle ha knapp, att hon bör ha korsett...att hela skelettet ska röntgas osv.
Mycket givande besök och ser fram emot kontakten framöver.
Kram kram alla. Nu ska vi fira med PIIIIZZA!
Idag är en bra dag!
Vår älskade dotter föddes med kejsarsnitt i v 35+3 den 23 / 1 2010. Vi såg direkt att lilla Wilda var unik på många sätt. Den 28 / 1 fick hon Diagnosen Full Trisomi 13. Vår värld rasade samman och nu försöker vi få vardagen att fungera och njuter av varje sekund vi får tillbringa med Wilda. Hon finns hos oss endast på lånad tid ......Hon är vårt mirakel.
8 kommentarer:
Åhhh vad glad man blir av allt detta:) Man blir glad för man märker att du är glad!!
Hoppas maten smaka bra;)
Stoor kram från Cecilia
Hej igen !!!!
Jah blir sååå glad av alla dessa possitiva saker han säger om eran lilla tjej.
Han är som jag sa tidigare underbar men lite lustig om du förstår vad jag menar.
Ha en underbar kväll.
Helen
Härligt att höra!
Kramar till er!
Åh grattis till klara besked och hopp!
Härligt att läsa din blogg idag:) din glädje går rätt genom datorn!
Massor av kramar Åsa
När ska ni träffa en professor som kan hjälpa er dotter Felicia som ju lider av anorexia?
Hon kan ju åtminstonde bli frisk.
Varför bara engagera sig i ett barn?
En undran från mig.
Ja du sååå anonyma. Denna blogg handlar om Wilda. Felicia är i en så pass känslig ålder att JAG inte vill skriva om allt som händer kring henne. Det gör hon själv.Det har jag ingen rätt att göra...i övrigt så sköter vi det privat.Vi skaffar den hjälp som behövs..Till ALLA våra barn.
Du det är inte alltid bäst att skriva vad man tycket, ibland måste man hålla det för sig själv! Men om man ändå känner starkt att man måste skriva så fruktansvärda saker i kommentatorsfälten som du gör "anonym" så radera det innan du skickar det. Det ända du gör är att såra andra människor och en så dålig människa kan du ju inte vara att din enda avsikt är att såra?? Här skriver Wildad föräldrar om sådant som berör och ger andra hopp, låt det förbli så, kom inte ocg smutsa ner något så vackert som Wilda och hennes kamp med dina fruktansvärda kommentarer.
Jag är en trogen följare av Wilda och tänker på henne och hoppas för henne varje dag!
Madde
Skicka en kommentar