Denna bilden har jag nog visat tidigare. Men den e ju så fin ;) |
Vi längtar verkligen tills det nu blir lite varmare och lättare att gå ut med Wilda. Det är som sagt inte bara att lägga henne i vagnen och bege sig iväg. Hon äääälskar att vara ute.Men samtidigt så tirggas kramper lätt igång av ljuset.Men får väl skaffa solglasögon och solhatt till stumpan så blir det säkert jättebra :)
Bara tanken att kunna åka hela familjen till hembygdsparken.Eller till båstad och äta glass. Till stranden och plocka snäckor....Åååååh vad vi längtar. Det är inte det stora.Inte ens barnen ber om det stora längre.Kan vi inte spela mamma? Kan vi inte se på en film tillsammans? Åka till simhallen?Bowla? Ut och gå? Det är inte mycket dem begär men inte ens det har vi kunnat ge dem så mycket av. Men vi ger dem närhet och kärlek.Och det är väl ändå allra viktigast?! Att vi har varandra.Alltid! Ingen är ensam utan finns alltid någon att prata med eller leka med.
Jag är så stolt och tacksam för allt det min man gör. Samtidigt som jag anser att det är en självklarhet att man hjälps åt och dela på allt ansvar när man är en familj.Även om inte alla barn är ens biologiska så måste jag säga att jag verkligen träffat den bästa man jag någonsin kunnat önska mig.Den bästa styvpappan barnen kunnat få.....Visst har även han fel och brister.Liksom jag och alla andra på denna jord. Men då jag inte har körkort så är det HAN som skjutsar barnen överallt.Till skolor, buss, aktiviteter.Hämtar min son hos sin pappa och lämnar honom. Han tog ut vård av barn läääääänge då vi varit tvugna att ta hand om vår stora prinsessa (Felicia)i sin sjukdom. Han har skjutsat oss fram och tillbaka till bup, dagvården,sjukhuset i Lund och funnits med på resan hela tiden.Utan att klaga. Jag undrar verkligen om jag orkat detsamma om det varit HANS biologiska Han har även överlevt mitt förflutna galant vilket ger honom en guldmedalj.
Men sann kärlek övervinner allt. Vår kärlek för varandra och för våra barn har gett oss styrkan och vi är inte hela utan varandra. Vi umgås i stort sett 24 timmar per dygn tillsammans under extrema förhållanden. Vi har klarat det och lärt känna varandra på ett helt nytt sätt.
Vet att det finns INGET vi inte skulle klara av så länge vi är tillsammans.
Det är därför tråkigt att vår lycka och vår kärlek kan göra andra så svarta och elaka.
Nu ska jag ta in vår Stokke vagn.Fotografera och lägga in annons på blocket. Får se vad vi kan få för den.
Kram kram
4 kommentarer:
Läser dina ord. Så fint nerskrivna och jag kan nästan känna den lycka ni har tillsammans. För mitt i allt tragiskt och i all oro så finner ni uppenbarligen styrka att hitta det som betyder något för er. Familjen! Jag hittade er sida genom en sökning på sjukdomen som Er prinsessa har. Ta hand om er och jag kommer att fortsätta följa er, om jag får ;)
Kram Nina
Nina: Gissar att det är du som ska på anställningsintervju för en tjänst här imorgon?
Jag anade att det var hos er. Fick ett samtal förra veckan om att jag skulle komma till intervju och hittade er sida strax innan.Jag hoppas att det inte ligger mig i fatet nu :)
Nina:Såklart inte.Bara bra att du läst på innan ju ;).
Skicka en kommentar