Visste ju att det där med att Wilda mådde så otroligt och fantastiskt bra snabbt kunde bytas ut mot smärta pga den förbannade magen. Mest arg är jag såklart på läkarna för att dem inte ser till att fixa det och ännu värre -inte ger henne smärtstillande.
Efter flera dygn av krångel och egentligen bara en lång väntan på att tarmarna skulle vrida sig helt och därför behövas opereras aakut så fick hon igår feber och har under natten haft en del smärtatacker. Dessa fortsatte idag och kl 11.30 hade Wilda 40,6 graders feber. Hon var medtagen med återkommande smärtatacker.Påverkad, stånkande andning å vi gav henne elvedon såklart. Hög dos. När klockan närmade sig 12.30 och vi skulle köra in så var Wilda ännu lite sämre. Tog tempen igen...41,2. Va sjutton!!!! In i bilen och snabbt iväg till sjukhuset.
Efter röntgen och en del provtagningar så visade det sig såklart att det var tarmarna igen och dessutom har hon fått en kraftig urinvägsinf. Så nu ligger hon inne. Alla hoppas att det ska ge med sig med tarmarna. Det gör jag oxå på ett vis men då ska problemen heller inte återkomma. Hoppas mest att dem ska operera henne så att problemen försvinner och lillan kan slippa ha ont och få utvecklas som hon vill och kan. INGEN ska behöva lida så.Och jag har hela tiden i huvudet vad idiotläkaren i Lund svarade vad dem gjort om Wildis inte haft sin grunddiagnos. Dem hade opererat sa hon. VAAAAAAAAAA????
Nu ska jag packa ihop lite. Assistenter är hos Wilda på sjukhuset inatt. Känns sådär roligt att inte vara hos Wilda när hon har ont men vi har ju andra barn här hemma som inte klarar sig själva. Imorgon blir det upp tidigt och iväg till sjukhuset....stackars lilla älsklingen
Vår älskade dotter föddes med kejsarsnitt i v 35+3 den 23 / 1 2010. Vi såg direkt att lilla Wilda var unik på många sätt. Den 28 / 1 fick hon Diagnosen Full Trisomi 13. Vår värld rasade samman och nu försöker vi få vardagen att fungera och njuter av varje sekund vi får tillbringa med Wilda. Hon finns hos oss endast på lånad tid ......Hon är vårt mirakel.
4 kommentarer:
Hugaligen va hon får vara med om mycket,hoppas att allt löser sej kram Pernilla
Nilla, det är så enormt plågsamt att läsa det du skriver. Jag minns hur otroligt jobbigt det var Loves första 1 1/2 år när han ofta hade ont i mage och kropp. Och då var det inte i jämförelse med hur Wilda har det. Hur kan de INTE hjälpa henne??? Ingen människa ska väl behöva plågas??
De måste väl i alla fall kunna ge henne ordentlig smärtlindring.
Kram kram
Vad då? Om hon inte haft sin grunddiagnos? Då hade de opererat. Menar läkaren att Wilda inte ska ha rätt till och få samma vård som andra barn kan få? Vart är vi på väg någonstans. Är det upp till en läkare att bestämma vem som har mest värde? Blir både arg och ledsen när jag läser det du skriver. Vilken tur att Wilda har dig som mamma som står på dig. För Guds skull, Pernilla, GE DIG INTE!
Styrkekramar, Nina
Jag blir så förbannad! Om nu Wilda har visat att hon VILL och KAN vara här med er så får de ju faktiskt inse att hon bör opereras. Det spelar ju ingen roll vilken diagnos hon har, man tittar väl på individen!?
Jag tänker på er och kanske vore det värt att dra igång en karusell om ingen vill operera henne.
KRAM!!!!
Skicka en kommentar