Så var det tyst o lugnt igen

Lillan har flyttat ut för natten. Så lugnt det blev. Vad ska vi göra nu? Samtidigt som det är otroligt skönt att bli avlastad så saknar vi ju lillan när hon inte är här. Särskilt nu när hon mest är lugn o mysig och vill pussas o leka :-D När hon har ont är det jobbigt för det gör ju lika ont i mitt mammahjärta då. Känns inte alltid rätt att lämna ut henne i hennes egen lilla lya. Men försöker tänka att det är hennes rum. Inte så stor skillnad mot vad hennes syskon har.
Wildas favoritleksak är en speldosa med Ior. Hon pussar o kelar o lyssnar när den spelar. VÅr lilla sessa som inte skulle ha en själ.Hon skulle inte ens levt. Ändå utvecklas hon jättemycket nu och blir bara starkare och starkare. Klarar sig allt mer utan syrgas. Japp! Det är sant!

Vår lilla kämpe.Många svåra stunder man gått igenom och fler kommer vi behöva gå igenom. Vissa dagar är vi på botten för att sakta börja klättra upp igen. Sen trycks vi ner igen och allt verkar hopplöst. Men vi ser ljus i vår vardag. Ofta och mycket. Men döden och smärtan finns hela tiden alltför nära inpå. Kan inte springa från den hur mycket jag än vill och försöker.
Oavsett när dagen "Hemskast" kommer så ska vi stå starka kvar. För Wilda och för vår egen skull. Vi ska ta vår lärdom och berika andras liv.

Imorgon blir det nya intervjuer och hoppas vi kan hitta de sista assistenterna nu så gruppen är hel. Imorgon börjar även en av de nya assistenterna, en kompis som vi litar och tror mycket på ;-) Kommer säkert att gå jättebra.

Natti alla