fredag 3 december 2010

Ibland...

vill jag bara skita i allt och ta hand om Wilda själv. Slippa allting. Bara vara en familj. Slippa anställningsintervjuer.Slippa assistenter.......IBLAND!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1
Eller egentligen ganska ofta på sistonde.

Ni som tolkar detta fel nu....skiter jag fullständigt i. Jag känner såhär. Och varför ska jag inte få det?????

Hade vi varit bara Vi så hade vi iallafall vetat att det var vi som tog hand om Wilda alltid.Inte som nu då man aldrig vet om någon blir sjuk av assistenterna och ifall någon kan ställa upp och hoppa in. Allt raseras då.
Alla planer man har med dem andra barnen bara rycks från dem.
-Nej barn...det blir inte julklappshandling idag för vi måste ta hand om er lillasyster hela kvällen OXÅ.

Had vi haft det som tidigare utan assistenter så visste iallafall alla hur det var. Det blev inga besvikelser för det var så här vår vardag såg ut.
Meningen med assistenter var ju att vi skulle avlastas och kunna ägna oss åt Wildas syskon. Men det spelar ingen roll ....för vi måste vara a jour hela tiden. Beredda på att någon hela tiden blir sjuk.......

Som sagt....LÄS vad jag skriver och tolka inget annat...Wildas assistenter som valt att jobba här är hur duktiga som helst med Wilda. Men har rätt till mina känslor iallafall.

Som jag sa till min dotter..._"Dina känslor kan ingen ta ifrån dig iallafall"
Och INGEN ska ta det ifrån mig heller.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår precis "nästan" hur du menar och självklart får du känna som du gör //Trevlig kväll på eer ,själv ska jag till jobbet några timmar

Bettan sa...

Men det är väl inget konstigt om du känner så här, det måste väl alla i er situation göra? Var och en med en liten gnutta inlevelseförmåga förstår hur jobbigt det måste vara att inte själv styra över sitt liv, hemma. Utan Att alltid vara beroende av "främmande" som har sin arbetsplats i DITT hem..

Jag menar, bara för att inte vill ha er situation, innebär det ju inte att assistenterna är underbara människor. Man måste skilja på sak och person..

Som du sa: Dina känslor kan ingen ta ifrån dig. men du måste också ventilera dem ibland, annars blir det för tufft

Kramar

Katarina sa...

Bry dig inte så mycket om vad folk tänker, det viktigaste är att du tar tillvara på dina känslor1 Du har rätt att känna och skriva. Låt folk tänka och tycka. Jag tror inte att det finns så många som skulle orka med din situation.

Kramar och ha en bra helg!

Nincasol sa...

Tolkar inget alls.
Inte fel iallafall,

Vore väl konstigt om du inte kände så där ibland.
Du är ju bara en människa och vi männsikor har känslor.

Förstår, eller nej, jag förstår inte riktigt eftersom jag inte varit i din situation, men jag försöker förstå med mitt förnuft och förstånd och mitt hjärta.

Sänder en kram för styrka till dig.

Jenny sa...

Jag tror jag förstår hur du menar även om jag inte är i samma situation. Man bygger upp förhoppningar om att det ska bli enklare men så blir det besvikelser också. Det är väl som alltid, man får vara en mästare på att hitta guldkornen. Njuta när det faktiskt funkar och ta sig förbi de där skitdagarna när inget verkar funka. Jag tror barnen innerst inne känner och vet att ni gör allt ni kan för dem också men ibland blir det fel. Ni verkar ha en öppen relation med dem, då förstår de! Det är jag övertygad om! Kram på er starka människor!!!

Vi2blir3.se - Malin sa...

Hittade precis hit och vad rörande de var att läsa din blogginfo. Jag kan aldrig i mitt liv förstå hur du känner som mamma men jag kan förstå att du är ledsen och jag förstår dina tankar kring livet med Wilda. Givetvis så ska du få ha dina känslor och de här är ju din ventilationsplats och jag anser inte att någon ska yttra sig ur ett negativt perspektiv, de tycker jag bara är onödigt!

På kärt återseende, Hälsningar ifrån Malin och lilla Alice!